Jag hatar naturkunskap

Jo, visst. Det är intressant. Men jag är så trött på det nu. En hel månad med naturkunskap varje dag kan ta kål på vem som helst. På torsdag är det slut. Det betyder att jag måste lämna in alla uppgifter nu. Så jag har suttit och skrivit från kl 14 idag. Imorgon blir jag klar, om jag har tur. Men på måndag får jag ännu fler uppgifter. Puh.

Fast det finns som tur är utrymme för annat i mitt liv också. Inte bara plugg. Jag har fått Stieg Larsson-böckerna av mina föräldrar, så jag ska ta itu med dem sen. Bara jag lyckas klura ut hur jag ska få in dem på min mp3-spelare...
Jag och barnet var på Blomstret igår och åt tårta. De hade avslutningskalas för barnen med tårta och brännboll. A lekte med den jämnåriga tjejen som bor där. Först var hon blyg, men sen hittade de ett gemensamt intresse - teater! Jag såg inte så mycket mer av henne efter det. Jag känner ännu mer nu att det här kommer att bli riktigt bra. Inte så många i min ålder, av de jag såg, men ändå trevliga och intressanta människor. 6-åringens pappa var läskigt lik min pappa. Jag satt och tittade på hans fötter, de var identiska. T.o.m. likadana skor...

Vi föräldrar i skolan satt och diskuterade vad man kan göra på sommaren med barnen. Först var vi inne på Astrid Lindgrens Värld, Furuvik, Kolmården och sånt, men sen kom vi in på tält. Och vi insåg att det ändå måste vara något av det bästa man kan göra. Det kostar nästan ingenting, men man får ändå en upplevelse tillsammans. Jag måste köpa ett tält. När jag var liten brukade jag tälta i trädgården, vi hade ett orange(och blått?) tält. Jag har massor av minnen med det tältet. Undrar om det inte var det vi sov i på bibelcampingen? Då ljög mina föräldrar om att de var gifta... Min barndom var lyckligt befriad från husvagnar, vi tältade istället. Jag måste utsätta mitt barn för det också.